Hur ska jag börja, det var längesedan sist

Minns du mina hårda ord och avskedet vi tog?

Jag kände vrede över saker som jag mist

Allting som du skuggade förbleknade och dog

 

Så jag valde världen som jag trodde den såg ut

stark min dröm att äntligen få lita på en vän

Som ett träd i blom när vintern tagit slut

så leende min själ över att våren kom igen

 

Misstänksamhet, kom tillbaka

Allt är förlåtet och glömt idag

Längtan var stor att få bejaka

Nu står jag ensam, förrådd och svag

 

Där tron är öppen blickar sagoväsen in

En älva tar ens hand och visar stegen i en dans

Morgonen är hennes men skymningen är din

Tystnaden och mörkret bringar dansaren till sans

 

Misstänksamhet, kom tillbaka...